Jag vill smeka dina perfekta former så du bildar ett motiv som avspeglar känslan ov lugn och harmoni!

Äntligen fredag tänkte jag, och tog yttreligare en klunk av kaffet! I samma stund som kaffet sakta gled ner i strupen slog det mig som en käftsmäll! VAD SPELAR DET FÖR ROLL!!

Kvällens aktivitet består i att bygga pussel, en dagisaktivitet som för vuxna barn bara utökas med antalet små sketna bitar!. Ja men skit i å bygga då om det är så jävla tråkigt! MEN har jag sagt att det är tråkigt, nej faktiskt inte, men jävligt tidsödande. Jag e så lycklig över att idén med pussel kom upp. Det kommer förlänga min känsla av helg med ett par evigheter. För hur jävla sagta går väl inte tiden när man sitter där med värkande rygg och svidande ögon när man mer alltför mycket konsentration försöker forma en bild, att känna hur tiden nästan står som stilla för ett par timmar när dessa ska passas ihop................SUCK!

Men finns det egentligen något så frustrerande som att börja på ett nytt 5000 bitars? Nee allt e bara hopplöst och blå himmel. Hoppas jag klarar av den psykiska påfrestning som finns nedgrävd i ett pusselprojekt, att jag pallar mig igenom de första timmarna och de första 3000bitarna när allt känns som mest hopplöst. Fan jag vägarar i vanlig ordning att de upp, och i pusselvärlden finns fdan hårt begränsade möjligheter till fusk! Jag hatar när man inte kan fuska sig till ett resultat!!!!
Fan brorsan var en hejare på pussel, men sen har han en betydligt större dos av lugn och harmoni i sin kropp än sin yngre något mer yrvädersinspirerade bror. Fan den killen kan sitt i timmar, vissla en trudelutt av uggla och samtidigt trycka dit bit efter bit. Själv kan jag med våld pressa ner två bitar i timmen för att mot slutet inse att bitarna inte räcker till eller att den mörka pricken i himlen inte var ett flygplan utan ett löv som skulle suttit på ett helt annat ställe. Jag e så in i helvetes rastlös så jag måste ta valium för att klara av att se alla bitar i kartongen innan jag drabbas av någon jävla panikångest över att jag inte kommer hinna bygga skiten på en kväll!

Pussel är egentligen lika jävla pisstråkigt som plockepinn eller simma, men ett jävla bra sätt att psykiskt förlänga en helg på. När man var liten fick man åtminstone bygga pussel med små glada tecknade färggranna motiv,tyvärr är den tiden förbi med råge, nu e de nån jävla stad i soluppgång eller nån vinterbild över ett hav som ska avbildas istället! Suck livet var bättre förr å så jävla mycket enklare att leva. Jag kunde riva av ett Disneypussel på tjugominuter och sen resa mig å gå därifrån. Men nu, fan de e ju ett veckoprojekt, minst. Å de e knappast upphetsande heller… åh jag längtar hem till mina kartongbitar, åå jag vill så gärna ta på er, känna på er, klämma på er, föra in er på era rätta platser… åhh ahh yes! Snart, snart, snart..nej fy fan bygga pussel e som den där känslan man får när man e nära att komma å allt skiter sig! Allt är bara tomt och meningstlöst, men med en pirrig känsla av psykbröt inombords!

Om man säger så, det är väl knappast någon slump att det inte är VM i pussel som visas på canal + kl tolv på nätterna. Ha! nåt mer oupphetsande lär väl va svårt att hitta! Skulle dessutom inte förvåna mig om jag lyckas slarva bort nån bitjävel så motivet aldrig blir färdigt!.. För fan GUD bygga pussel, är det de bästa i kan komma på! Jag måste skaffa ett liv!

-nu är vi lyckliga, för faan.

"Om ni har tro så stor som ett senapskorn, kan ni säga till det här berget: 'Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting blir omöjligt för er.'" ´

Matt 17:20