Livet är inget Zelda, man behöver inte göra allt 3 gånger!

Fy fan! Jag måste vara den existens på jorden med minst förmåga att inse mina brister och begränsningar. Vad jag än gör, vad jag än tar mig till, vad jag än väljer, vad jag än prioriterar så känns det som jag alltid lyckas att misslyckas! Det är inget nöja att vara införstådd med att det ända jag kan, det ända jag är riktigt bra på är att misslyckas! Varför ska ett liv bestå av så in i helvetes många frågetecken som ska rätas ut?! En av de "fördelar" som skiljer oss människor från djuren är vår förmåga att tänka, analysera, prioritera och välja! Men helvete ge mig inte så många valmöjligheter då! Jag behöver bara en väg att gå, den rätta! Sluta försöka få mig förvirrad! Få mig sluta att ångra alla val jag gör, få mig sluta tycka att mina prioriteringar suger, få mig att konstant göra rätt val.
Alla vägar bär till Rom, men ändå skulle ja kunna ge mig fan på att jag skulle ta fel väg. Stå där vid något obefintligt vägskäl och ta höger!. Höger är fel, fel, fel, blått, fel! Fan hur svårt ska det va!
Nej jag behöver ett rakare spår genom livet, skippa alla val. Gud så mycket lättare allt skulle bli, bara tuta och köra, aldrig behöva lägga meningslös energi på att tänka, tro och filosofera över vad jag ska välja och om jag gjorde rätt val.
Jag är tydligen en rätt djup personlighet när allt väl kommer omkring, ingen liten pryl man drar upp fjädern på, ingen jävla Durecelkanin, som bara går och går och går och går och går och går,,! Nej ja är av en smart natur, så sjukt smart att hälften vore nog, om jag bara tänkte hälften så mycket på hälften så många saker av totalt meningslös karaktär så skulle allt i mitt liv va givet. Jag skulle hitta min raka väg mot mitt mål. Jag skulle hinna uppnå så många mål så ett hattrick innan nyår skulle vara så självklart att klockerna skulle stanna! Jag sakulle, va rik, jag skulle, va berömd, jag skulle va lycklig, jag skule va Gud. Men är jag de då?! Gud möjligen, rik nja, berömd knappast. Lycklig då?! Lycklig är ett euforiskt tillstånd jag tror bara på abstrakthet. Alltså är jag lycklig om jag kan ta på det! Ta på lyckan? Lyckan kommer lyckan går, den gud älskar lyckan får. Gud älskar alla, då borde lycka vara något som alla har, känner eller är. Å vad fan e då meningen med detta tillstånd om det är något som alla har. Kanppast ett vettigt mål att uppnå, snarare ett tillstånd man kan föröska frångå. Men man sitter väl fast där, fast på lyckliga gatan, fast med foten i ett tuggumi,,,, Men säg den salighet som lever för evigt 1961 trycktes psalmboken om och ramsan blev istället "Lyckan kommer, lyckan går, Du förbliver Fader vår."Tss mesigt!

Nej upp med hakan, upp med humöret, in med ett kol till i maskineriet så kör vi, full fart framåt igen! Mot nya äventyr! Imorgon ska jag ta mig fan baka lussekatter. Det är ett förbannat gott val, hela dan, varje dag!

"Gud som haver barnen kär, se till mig om liten är, vart min värld och lycka vänder, det står allt uti Guds händer Lyckan kommer, lyckan går, den Gud älskar lyckan får."