Jag kan bli mogen, Jag kan bli sansad
Jag kan skaffa mig en vettig karaktär
Jag skulle kunna bli munk, eller till och med nunna,
men aldrig mera 17 år & kär
Jag kan bli 50, Jag kan bli 100
Jag kan bli vuxen och pensionär
Jag kommer snart bli 35 & gubbsjuk
men aldrig mera 17 år & kär
Allt går utför, livet e tydligen nån jävla rutschbana man kastat sig ut på som barn...
Livet Suger å det gör du med... men med den stora skillnaden att du är bra på det och livet inte!
“Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör.”
Lukas 23:34
lördag 18 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Aldrig mer 17 år och kär! Neeeeej så får det inte va hörru! Vill inte att det ska va så i alla fall.... Tragiskt.... Men fan du har säkert rätt... :(
/K
Skicka en kommentar